Efter att ha genomfört inköp av våffeljärn i veckan var det alltså dags att fira våffeldagen. Sambon kom hem från jobbet efter en vecka av ganska turbulent slag och jag gjorde smet efter ett recept på frasvåfflor medan sonen gjorde mamma sällskap i badkaret. Jag vispade grädde och plockade fram sylt och frysta jordgubbar att skiva eller göra eget mos av, allt efter egen smak. Vi satte oss till bords och det nya järnet var glödgat (eller i vart fall inställt på 5 av 5 möjliga på värmereglaget). Jag började grädda våfflor och vi satte igång och mumsa. Sonen som satt mittemot mig vid bordet var helt färdig efter den långa dagen och badet. Hans mamma var lika slut efter arbete och bad. Efter att ha ätit en våffla sa hon; ”det var gott, vi går och lägger oss..” Kvar satt jag, ensam vid bordet, med en bunke med 10 laggars våffelsmet och vispad grädde och sylt som skulle räckt till att mätta dagiset Enbäret.
Så jag fick göra det som man ibland helt enkelt måste göra; bara tugga i mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar