"Pappaledig"

Tisdag 1. Mars 2011

Nu är det min tur att vara hemmaförälder.
Redan tidigt bestämde vi att försöka ta ut så mycket ledig tid som möjligt med sonen för att han inte ska behöva börja på dagis innan han blivit två år. Idag är det alltså min första dag som ”pappaledig” på riktigt. Ledigheten började dock redan i går med att jag tagit en extra dag från jobbet för att jag och sambon skulle kunna vara hemma samtidigt och ha någon slags överlämning innan hon idag gick tillbaka till sitt jobb efter att ha varit hemma med sonen i 1,5 år.

Naturligtvis vaknade sonen tidigt och var ledsen, de har någon slags inbyggd detektor för att ”nåt är på gång”, inte sant?!  Och det var med blandade känslor som vi skickade iväg mamma i morse och plötsligt var ensamma hemma.

Jag läste för några år sedan med stor behållning bloggen ”trötta farsan” på avsomnade sajten Allt om Barn. Jag uppfattade den som rolig och ärlig och jag förstod aldrig de upprörda kommentarer om de allehanda uppfostrings-, kost-, hushålls-, pedagogik- och allmänna levnadsfel som alla ”Pigga mammor” lämnade till den trötta farsan när han beskrev hemmapappans upplevelser av att vara just hemmapappa.  Ungefär samtidigt som trötta farsan tackade för sig fick jag veta att jag själv skulle bli pappa, vilket jag kanske inte var helt beredd på. Just innan vårt graviditetsbesked hade jag i kraft av min ålder och barnlöshet gjort ett ganska kategoriskt fikauttalande på jobbet om att 1) ”Människor i vårt yrke borde i grunden inte ha familjer eftersom det bara stökar till förutsättningarna för att göra sitt jobb” och 2)” Gamla farbröder ska inte ha små barn!”  (Detta efter att ha konstaterat att många av mina kollegor är inne på sin andra familj..) Bara några veckor senare fick jag alltså krypa till korset på samma arbetsplats och berätta att jag vid 43 års ålder skulle bli förstagångsförälder.  Sambon är yngre än mig men sedan dess har vi varit äldsta paret ut på MVC, BVC, Föräldrakurser you name it…

Nu är det alltså jag och sonen som ska dela dagarna fram till slutet av augusti i kraft av de kvarvarande föräldradagarna och en omfattande rensning bland mina semester- och kompledighetsdagar.

Och ni som eventuellt läser detta behöver inte vara oroliga, jag har redan insett att så mycket ”ledighet” ingår det inte i ”föräldraledigheten”.