Hungern är bästa kryddan

Vi är alla lite förkylda och sonen har legat och febersovit en stund på dagen så han är pigg i kväll. Tillslut går vi i alla fall för att borsta tänderna och göra oss klara för natten. Sonen får hjälp av mamma att borsta samtidigt som jag är föredöme och borstar samtidigt. När sonen och mamma avslutar med att spotta ut karius och baktus i handfatet går jag och ställer mig och borstar tänderna framför tv:n. När vi sen alla är klara kommer sonen och hämtar mig och säger,- ”Kom Pappa, vi ska på picknick med Stor och Liten”(Stor och Liten är de nya favoriterna från barnkanalen). I handen har han tuben med Bamse-tandkräm. Jag följer med in till sovrummet där det tydligen ska bli picknick och tittar på tandkrämstuben; -”ska du äta tandkräm du?” frågar jag.

Och med den naturligaste tonen i världen och sådär lite i förbigående svarar sonen: -” Ja, jag blev lite hungrig.”

Sveriges Bästa Tårta!

Visserligen är tävlingen om titeln i Konditor-SM 2011 i och för sig inte avgjord men…

Vi gjorde en promenad till vårt lokala bageri; Ett bageri. 

Mamma gillar deras chokladkakor, Sonen gillar deras burk med bjudskorpor och alla gillar deras mummabullar. 

Fredrik som bakar hos dem ska tävla i Konditor-SM och vi fick en smakbit från hans tävlingsbidrag med oss hem. Eftersom jag inte vet hur regelverket i tävlingen ser ut avslöjar jag inte smaker och ingredienser men segern är redan klar.

Förmodligen den bästa tårtan – Nånsin! 

Titeln är given, kom ihåg var ni läste det först!

Myror i brallan, typ...(eller baggar i maten)

Det krävdes att jag startade den gamla datorn för att kunna få ut filmen ur mobilen. Men så här ser det alltså ut när man tappar aptiten. Berättarrösten är min och jag råkar visst avslöja namnet på pizzerian där vår lilla vän vuxit upp…

Dagisinskolning och äckel, riktigt äckel..

Jag har varit ledig en vecka till för inskolning på dagis och vecka 1 är avslutad och det har gått bra så här långt. Vi har visserligen bara varit på dagis sen i onsdags men när vår tid är ute och vi ska gå vill sonen inte gå hem. Att jag försvinner och lämnar honom med personalen och de andra barnen verkar inte bekomma honom alls. Däremot har vi, som varit väldigt friska under de senaste två åren, redan konfronterats med en helt ny bakterieflora och jag förfasas av de sega gröna snorsträngar som kommer ur de små näsorna på sonens nya kamrater. Sonen verkar oberörd även av detta men hans pappa började nysa och ha kli i halsen av barnbakterier redan efter första dagen.

När det blev fredag hade jag därför ingen riktig ork att laga mat och när mamma kom hem tyckte hon också att det skulle vara ok med pizza.  Vi har favoriserat en av de populäraste pizzeriorna i området och när jag kom dit för att hämta vår beställning vid sju-tiden på fredagskvällen var det kö ut på gatan. Jag fick mina pizzor, betalade och vände glad i hågen hemåt. Sambon öppnade sin kartong och började skära några små pizzabitar till sonen som redan hade ätit men gillar att smaka på vår mat. Stämningen och aptiten sjönk dock snabbt till under nollpunkten när en liten skalbagge kom utkravlande under hennes pizza. Ny promenad tillbaka till pizzabutiken där kön fortfarande var lika lång. När jag kom fram till kassan och lämnade tillbaka kartongen och sa ”jag vill lämna tillbaka den här, det var insekter i kartongen” tog tjejen i kassan snabbt kartongen och pilade in i köket. De kunder som stod närmast runt mig blev dödstysta.

Tjejen kom tillbaka, ”vi fixar det” sa hon bara.

”Jag vill inte ha det fixat” sa jag, ” jag vill ha mina pengar tillbaka!”

Tjejens kollega som stod bredvid och inte hört vår första konversation tog kvittot som jag höll fram och jag fick pengarna. ”Vilken pizza var det?” frågade han.

 ”Det var egentligen inte pizzan det var fel på” sa jag. ”Det var det att det var skalbaggar i kartongen, ni kanske behöver kolla hur ni förvarar dom” sa jag och pekade mot köket där kartongerna står staplade på golvet under en köksbänk.

Det blev ännu dödstystare och jag gick. När jag gick mot dörren hörde jag bakom ryggen hur någon som stod och väntade på sin mat vände sig till sin kompis; ”Jaha, det här kändes ju fräscht…”

Jo verkligen. ”Fräscht” var ordet.

(Här hade jag dessutom tänkt lägga in en mobilfilmsnutt på den lilla gynnaren som följde med pizzan. Men eftersom SonyEricsson envisas med att skapa programvara för Pc och mobiltelefoner som inte talar med varandra och som i vart fall inte jag begriper mig på får jag återkomma med film om jag lyckas få den ur telefonen...)

Affärer på landet...

Vid infarten till vårt stugområde sitter det ett anslag uppsatt på några stockar som ligger vid vägkanten.

Reklampelare på landet

Går man närmare kan man läsa följande:

Problemen börjar när man vill ha tag i Evert själv. Eftersom det varken står någon adress, vägbeskrivning eller telefonnummer blir det svårt att handla fisk, även om man gillar vänerlax eller rökt sik. Vi stannade till hos våra grannar och frågade var man hitter Evert Fiskare. De gav en vägbeskrivning och berättade att man bara öppnar kylskåpet som står utanför Everts hus och lämnar pengar i "ett hål i väggen". Vi gav oss  dit för att kika men möttes av en lapp på kylskåpet; ”All fisk är slut. Jag röker dubbelt så mycket till nästa helg. Evert.”

Marknadsföring via Internet i all ära, men detta verkar ju funka också.

Mjölk del II...

Visserligen gäller det filmjölk denna gången och visst är det bra att äta frukost. Men vad tusan hände med ”mjölk ger starka ben?”

Mjölk med Mjölksmak...

Jag vet att Jamie Oliver drev en hård kampanj i sin amerikanska skolköksserie för att stoppa den smaksatta (och extra sötade) choklad- och jordgubbsmjölken, samtidigt har sonen hemma fått smak för smaksatt mjölk. Men inte med vilken smaksättning som helst...

Efter att ha provat sig fram genom några trevande inledande försök med Hallonmjölk har vi nu bland annat jobbat oss igenom; Korvmjölk med varianten Prinkorvsmjölk (båda lika svåra att dricka med sugrör), Apelsinmjölk (mjölk och apelsin skär sig, har vi lärt oss!), Morotsmjölk (mest bara allmänt äcklig), Broccolimjölk (får ibland intressant färg men nästan alltid små intressanta gröna prickar), Potatismjölk, Skogaholmslimpamjölk, Fiskpinnemjölk (eller egentligen "Panerad torskfilé-mjölk" eftersom vi gör egna fiskpinnar), Omelettmjölk, och Äppelmosmjölk.

Försöken fortsätter oförtrutet trots att vinnarlistan redan är klar.
Etta är vanlig mjölk. Tvåa Hallonmjölk och trea Äppelmosmjölk.

Övriga behöver ni inte försöka er på. I fall ni nu tänkt upprepa våra mjölksmakexperiment.

Låtlistan dag 06 – en låt som påminner dig om ett ställe

I Östersund finns det ett ställe som heter Brunkullan. Det ligger inhyst i ett gammalt trähus från 1800-talet.  När jag började gå dit i slutet av 1980-talet var det ett fik (i Norrland finns det fik och väldigt få kaféer). Brunkullan var känt bland annat för sitt eget te, Brunkullans blandning, som finns att köpa t.o.m på NK:s teavdelning i Stockholm, och för sina varma mackor (!) För en billig peng kunde man dricka gott te och äta sig mätt i en fantastiskt skön miljö. Det är några år sedan jag flyttade och var där senast men då hade det bytt inriktning och var restaurang. Till den sköna stämningen bidrog att Brunkullan hade som ”sin grej” att det hela tiden strömmade låtar av den här killen ur deras högtalare.

Har ni vägarna förbi gör ett besök. Alla ni som varit där och längtar tillbaks – Håll till godo!

Vad är det som luktar?

Vi gjorde ett sent besök på Systembolaget på lördagseftermiddagen under vår dagliga promenad. Tanken var att handla vin till lördagsmiddagen. Att ta med någon som är yngre än 18 år är förstås också något som är förbjudet enligt barnuppfostringslagarna men eftersom sonen sov i sin vagn tog han antagligen inte obotlig skada av att ha besökt den typ av inrättning som systembolaget nu är. Jag krånglade mig runt bland hyllorna med vagnen och min korg åtföljd av sura stockholmska blickar och ackompanjerad av djupa syrliga östermalmska suckar. Efter att ha betalat för min syndfulla last kunde vi skynda oss ut och hemåt och låta Östermalmsborna fortsätta att obehindrade handla sina flaskor av champagne och årgångswhiskey.

Väl hemma igen slog samma tanke mig igen, den som jag tänkt så många gånger men aldrig lyckats formulera; Varför luktar det bajs om Systemets plastkassar? En lukt som får mig att ana att de är tillverkade av återvunna plastpåsar som redan använts som soppåsar minst en gång. Systembolaget verkar tycka att vi som handlar hos dem redan är så stigmatiserade av vårt alkoholsug att det inte spelar någon roll om de säljer på oss plastkassar som luktar, inte av det kräkmedel som finns i deras populärare blanka varor, utan mer som resultatet av det.

Våffeldagen kom och gick...

Efter att ha genomfört inköp av våffeljärn i veckan var det alltså dags att fira våffeldagen. Sambon kom hem från jobbet efter en vecka av ganska turbulent slag och jag gjorde smet efter ett recept på frasvåfflor medan sonen gjorde mamma sällskap i badkaret. Jag vispade grädde och plockade fram sylt och frysta jordgubbar att skiva eller göra eget mos av, allt efter egen smak. Vi satte oss till bords och det nya järnet var glödgat (eller i vart fall inställt på 5 av 5 möjliga på värmereglaget). Jag började grädda våfflor och vi satte igång och mumsa. Sonen som satt mittemot mig vid bordet var helt färdig efter den långa dagen och badet. Hans mamma var lika slut efter arbete och bad. Efter att ha ätit en våffla sa hon; ”det var gott, vi går och lägger oss..” Kvar satt jag, ensam vid bordet, med en bunke med 10 laggars våffelsmet och vispad grädde och sylt som skulle räckt till att mätta dagiset Enbäret.

Så jag fick göra det som man ibland helt enkelt måste göra; bara tugga i mig.

Våffeldagen Cometh....

”På fredag är det våffeldagen” sa sambon i helgen som gick, ”då ska vi ha våfflor!”  Onsdagen har därför till del handlat om inköp av våffeljärn.  Efter den upplysta konsumentens sedvanliga marknadsundersökning via Internethemsidor strosade jag och sonen mot City.  Det city som om det legat någon annanstans skulle ha hetat Centrum. Nu ligger det i Stockholm och heter därför City. När jag nu tänker på det heter det ju till och med ”Citypolisen” när man pratar om den del av ordningsmakten som tjänstgör i Stockholms Centrum, vilket rent språkligt alltså borde betyda ”Stadspolisen” om man skulle göra en korrekt översättning av det engelska uttrycket. Detta i sin tur, borde alltså innebära att de andra poliser som utövar sin tjänstgöring utanför ”City” tillhör landsorten om man skall dra analogin till sin spets. Nåväl, vi nådde fram till det stora elkedjan som erbjuder ”cykel på köpet” och upptäckte till vår besvikelse att deras ”Citybutik” genomgår renovering och därför hade utförsäljning av en mängd varor men saknade våffeljärn i denna kampanj, ja till och med saknade våffeljärn – punkt. Lyckligtvis behövde vi bara korsa gatan för att komma till den andra stora elkedjan, den vars VD så vitt jag känner till, numera inte sitter inspärrad i en trälåda i en lägenhet på Hisingen. Där kunde man hitta ett brett urval av våffeljärn i olika storlekar och prisklasser och jag plockade till mig ett med dubbellagg och stretade mot kassan med sonen sovande i sin vagn. Tjejen framme i kassan såg på mig, mitt paket och min brottning med barnvagnen, ser vad jag har hämtat från hyllorna och säger; ”Jaha” och tar fram affärens egen reklamtidning och börjar bläddra. ”Jag ska bara kolla…”

”479 kronor”, sa jag ”det var nåt erbjudande…” samtidigt som jag tänkte omotiverat onda tankar om kassapersonal i allmänhet och elkedjors kassapersonal i synnerhet.

”Jo men vill du inte ha den andra delen?”

”Vadå?”

”Jo, du får en mixer på köpet om du köper just det där våffeljärnet.”

Man är inte född smålänning för intet, så jag krånglade mig tillbaka till våffeljärnsavdelningen, plockade till mig en mixer och kunde efter att ha betalat mina 479 kronor släpa hem inte bara ett våffeljärn utan även en mixer.  Min bild av kassapersonal, i synnerhet elkedjors hade fått ett avsevärt lyft när jag svettades på väg hemåt med vagnen och mina paket.  Sambon blev lite sådär måttligt imponerad av ytterligare en maskin att ställa i köket, men den duger nog till att ta till stugan för att krossa is i om man skulle vilja göra Frozen Margaritas till sommaren.  Återstår bara att se hur länge den håller.