Tiden går ju så fort. Mycket fortare än man vill medge. Alldeles nyss, känns det som, var jag en ängslig yngling som lämnade föräldrahemmet för att påbörja min värnpliktstjänstgöring.
När tiden går och man åldras börjar man dra sig till minnes; saker som hänt, platser man besökt, dofter man känt, personer man träffat, de man önskar man inte träffat, ord som uttalats, genomgångar man tvingats sitta igenom...
För visst minns ni också? Alla ni som åkte till regementen och flottiljer med inkallelseordern som biljett och som sen kuskade land och rike runt med hjälp av VPL10 kortet. Visst minns ni? Ni som sedan blev kvar efter Officershögskola, Krigshögskola och allt vad nu skolorna och kurserna hette, visst minns ni alla dom där genomgångarna?! De genomgångar som genomfördes i filmsalar, exercishallar och gymnastiksalar på regementen och flottiljer.
Varje gång i samband med nytt försvarsbeslut fick man genomlida dem - genomgångarna. För min del hette det: FB 87 med FU88, FB92, 96, 2000, 2004 och så inte minst inriktningspropositionen 2009. I samband med varje försvarsbeslut hölls det genomgångar där regements-, och flottiljchefer med kuslig upprepning läste upp samma kärva besked: " .. i och med denna krympta ekonomi innebär det att följande förband läggs ner..." på senare tid har det varit verksledningen och ÖB personligen förunnat att få läsa upp de bistra listorna över direktsänd telelänk.
Den minnesgode drar sig kanske också till minnes att vi vid de senaste genomgångarna, likt ett mantra, fått höra att vår suveräna underrättelsetjänst skulle säkerställa underrättelser och beslutsunderlag så att våra vakna, ytterligt insatta och kunniga försvarspolitiker i god tid skulle se till att fatta de beslut som ett läge, annat än den tusenåriga freden, kanske skulle komma att kräva.
Minns ni också vad som sas i bänkraderna på de där genomgångarna där arméregementen med nya matsalar och flygflottiljer med nyss avslutade miljardinvesteringar i nya hangarer och flygledartorn fick sina dödsdomar? Minns ni snacket i bänkraderna? På de genomgångar jag själv avhörde skakade vi på våra huvuden och suckade i förvissningen om att de politiker inte skulle finnas som i tid skulle lyssna på varningssignaler om ett annat omvärldsläge. Vi som lärt oss hur vakna och ytterligt insatta försvarspolitiker mellan 1925 och 1939 lyckades undgå att höra alla ovälkomna varningar hade svårt att tro att det skulle fungera bättre efter 1992, 1996, 2000 eller 2004 . Samtidigt på genomgångarna, stod våra förbandschefer och försökte övertyga oss om att vi "..ändå måste tro på våra folkvaldas förmåga att fatta kloka beslut utifrån den information som vi kan ge dem..." jag litade själv aldrig på de där talen. Tyvärr fick vi rätt.
Tiden går som sagt fort. För egen del närmar sig NOR med oroväckande hastighet. Men för våra folkvalda går tiden förtvivlat sakta. I snart tio års tid har vår, faktiskt ganska duktiga, underrättelsetjänst varnat för att omvärldsläget numera är ett annat än när muren föll och den förmodade tusenåriga freden bröt ut. Svenska folkvalda har haft sedan 2008 på sig sedan Georgienkriget, de har nu haft långt över ett år sedan invasionen av Ukraina inleddes och Krim annekterades med vapenmakt och vi närmar oss tvåårsdagen av den "Ryska Påsken". Men den enda rimliga tolkningen av svensk försvars- och säkerhetspolitik är att de politiker som har att fatta beslut helt enkelt inte begriper vad som händer runtomkring dem och inte heller är kapabel att ta till sig vad underrättelsetjänsten berättar för dem. Det senaste beviset på det svenska politiska haveriet kom så i veckan när finansministern meddelade att försvarsmakten redan har fått allt den ska ha, det blir inga mer pengar!
Vän av ordning som nu drar sig till minnes alla de där genomgångarna i samband med försvarsbesluten undrar då; När i helvete ska vi då få politiker som lyssnar till vad Försvarsmakten och underrättelsetjänsten berättar och som ser omvärlden för vad den är?
För när en frenetisk rysk upprustning under tio år med mer än fördubblade försvarsanslag sedan 2003, en invasion av Georgien, Annektering av Krim, ett pågående krig sedan ett år tillbaka i Europa med tiotusentals döda och sårade, ytterligt aggressiva ryska flygövningar mycket nära svensk gräns inkluderande simulerade kärnvapenanfall mot mål i Stockholmsområdet, ubåtsintrång på svensk vatten långt in mot huvudstaden, direkt uttalade hot om att Danmark kommer att angripas med kärnvapen och nu om att Ryssland kommer ingripa med kärnvapen mot NATO om man fortsätter att förstärka sina allierade i Baltikum. Allt detta är larmklockor som i tio år ringt ohörda i Rosenbad.
För min egen del trodde jag inte det skulle komma till detta för egen del men det är dags att kalla saker vid deras rätta namn. Att kalla våra politiker för okunniga räcker inte längre. De förefaller helt enkelt inte kapabla att lösa sin uppgift.
För händelseutvecklingen sedan tio år tillbaka talar inte till fördel för svensk politisk följsamhet, lyhördhet eller för den delen - kompetens.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar